En dag i Bowlinghallen.

På Grunden Bois träningsläger i Himle, nu i sommar, så var vi en kväll i Falkenbergs bowlinghall. Det var Jocke, Tony Bäregård & co. Turisterna fick snabbt ögonen på oss och tyckte dat var kul att se Boisarna in action. Efter en stund fick de riktigt stora ögon då Jocke Anderson plötsligt satt fast med tummen

i ett rosa bowlingklot! Jag vet inte hur han bar sig åt men fast satt han. Det blev naturligtvis ett himla hallå i hallen, dels på Jocke men också på alla bowlare och hallpersonalen. De hade aldrig varit med om något liknande. Efter många olika smarta sätt att försöka få loss tummen så bestämde vi oss för att åka till Varbergs sjukhus. På vägen dit kände sig Jocke som Emil när han satt fast med huvudet i pottan. Det var tur att detta hände just Jocke, för den killen har tusen rävar bakom varje öra, för även han kunde skratta åt sig själv. Så klev jag och Jocke in på akuten och han anmälde sig i receptionen. Det var intressant att se sköterskans min när hon insåg vad Boisstjärnan sökte akutinsats för. För att inte tala om de andra blivande patienternas reaktioner i väntrummet. Där satt ju sjuka, skadade och ledbrutna personer men efter en stunds umgänge med Boisstjärnan från E-laget så fnissade alla och mådde betydligt bättre. Förmodligen blev några redan nu botade av sällskapet med Jocke och hans rosa klot och skulle kunnat vända hem friska och botade, utan att träffa någon läkare! Nåväl, efter ett par timmars väntande fick så Jocke lägga sig på en brits i behandlingsrummet. Där låg han med klotet på magen och sträckte naturligtvis rent reflexmässigt fram högerhanden med tillhörande rosa klot, när doktor´n skulle hälsa. Jocke var nära att trilla ur sängen men återfick kontrollen över klotet och klamrade sig kvar. Allt gick nu bra. De sprutade in jordnötsolja mellan tummen och hålet och tummen kunde ploppa ut. Jocke var lovad att få behålla klotet av bowlinghallpersonalen, så vi åkte hem för att sova. Men innan Jocke lade sig så blev han orolig att han skulle gå upp i sömnen och återigen köra ner tummen i klotet. Så han tejpade igen hålen med benskyddstejp, för säkerhets skull, och kunde sedan äntligen få ro på luftmadrassen efter ännu ett äventyr med Grunden Bois!
Allt kan hända på turné med Grunden Bois och det förgyller onekligen tillvaron….

// Thor G.